Jag har fått följa Åsa Sjöberg från Ice Miracle’s Kennel i några veckor.

Åsa är en hunduppfödare och hundtränare. Jag fick även träffa hennes hundar Abbie, Leia och Jaxa. 

 

Jag har följt Åsa på flera olika hundkurser, där jag kunde observera hennes sätt att träna hundarna i olika scenarion. Första kursen var en grundkurs i beteende. Hundarna skulle lära sig att lyssna och kommunicera med sina ägare. I dessa moment så kändes det nästan som att Åsa tränade både hunden och ägaren i samma takt. 

Andra kursen jag var med på var en spårkurs, där hundarna skulle hitta ett rådjursben i slutet av ett spår av blod. Ägarna gick ut i skogen och hällde ut små droppar blod som ledde till benet, som hundarna sen spårade. Här tog Åsa mer en roll som observatör, då det kändes att de flesta hundarna redan visste vad det hela gick ut på. 

Sista kursen var en apporteringskurs. Här skulle hundarna lära sig att apportera ett föremål, och samtidigt lära sig koppla olika ljudsignaler till apporteringen. Här fick jag se hur Åsa jobbar på riktigt. Under denna kurs kändes det som att hon tränade hundägarna mer än själva hundarna.  

 

Sista dagen ute tillsammans var vi på harjakt. Här hade Åsa med sig Leia, som var på träning. Åsas roll i jakten var apportör. Hennes hund skulle spåra hararna ifall det blev ett skadeskott. Denna gång fick Leia inte apportera i skarp situation, men hon fick öva apportera med en av hararna som hade skjutits tidigare. Hon klarade sig galant, och kommer definitivt bli en bra jakthund.  

 

Hela min tid med Åsa kulminerades med födseln av Jaxas fyra valpar. Dessa valpar för mig representerar livscirkeln som Åsa lever i. Hon har tränat och jagat med hundar i alla åldrar, men nu kommer det en ny generation av blivande jakthundar, och Åsa börjar om igen.